tisdag 25 juni 2013

Hoppsan Kerstin. Jag är något på spåren

I går Var jag ute med en kompis. Vi drack öl. Jag reagerade på att ölen var väldigt lättdrucken och lite blaskig. Jag är ingen stordrickare och brukar nöja mig med en eller två öl. När kvällen kom var jag uppe i fyra snabba. Då gick jag hem. Inga problem, inget vingel. I morse vaknade jag som vanligt och satte mig i bilen för att köra ut på jobb.
Bilen framför mig bromsade plötsligt till och svängde av på en sidogata. Mentalt hytte jag med näven och upptäckte plötsligt polisen längre fram. I samma ögonblick kommer jag på den blaskiga ölen och får lite panik. Så klart fick jag blåsa och sen köra vidare.

Kan det vara så att det fuskas med ölen eller? 

onsdag 12 juni 2013

Djurmisshandel?

Inte skall man aga djur?

måndag 3 juni 2013

Nu får du rycka upp dig.

Hur många gånger har jag fått höra det? Ja, jag vet.
Livet går vidare. Ja, jag vet.
Ingen mår bra av det här? Ja, jag vet. allra minst jag.
Det blir ju som en ond spiral om man inte försöker. Förmodligen sant.

Men vad gör man? Det finns ingen av och på knapp. Jag kan inte låtsas vara glad.
Jag vill inget, jag önskar inget och jag drömmer inget. Det är bara tomt och meningslöst. Några uppmuntrande ord kanske hade suttit fint? Men jag är inte mottaglig.
Jag vet vad jag borde göra men inte hur. Jag sitter som i en rävsax utan någon önskan eller hopp om att komma därifrån. För varför? Vad är meningen?
Jag vet inte.