Visar inlägg med etikett foto. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett foto. Visa alla inlägg

söndag 19 januari 2014

Helgens bravader

Jag bestämde mig för att rymma igen och sticka ut till mamma och pappa. När jag kom ut snöade det. En mil bort fanns inte tillstymmelse till snö

 I alla fall en av hundarna var road av snö. Den andra var kanske lite mer tveksam.



Jag hade ju först tänkt åka hem tidigare men när snön tyngde ner ett "träd" över vägen insåg jag att det var omöjligt att komma förbi...






 Yster och Fia tar igen sig efter promenaden.
 Men dom vill väldigt gärna vara med och dricka glögg.
 Sen när jag skulle köra hem blåste det en del.
 Med tanke på att jag för fyra år sedan hoppade med en bil över en snödriva så gick jag ut för att se hur mycket det var. Cirka en decimeter skulle jag gissa. När jag hoppade var det cirka 2 meter.
 Jag gjorde ett försök. Sakta sakta. Men bilen gled direkt ner i diket.
Så det var bara att ringa pappa och be honom bogsera. Bra där!

torsdag 2 januari 2014

Jul och nyår

Då är det nytt år och nya möjligheter.  2013 slutade i vanlig ordning i en matkavalkad och ny året börjar med miljöförstöring. 
 En sådan frukost skulle man ha varje dag.
 en liten fjäril tyckte att det var läge att läsa böcker på julaftonen.
 Insamling av mobiltelefoner. En modern jultradition.
Farmor och julklappsspelet är alltid lika roligt.
 Sen blev det Värnamo. Det var nytt, trevligt och spännande.

 Maten i växjö gick inte av för hackor heller.
 eller sällskapet.

 Jag blir hungrig bara jag ser det här.
Inga raketer men väl lite tomtebloss.
Trevligt
 Trevligt
 Tre... nåja. i bland kan det ju gå för långt.
Gott nytt år!

måndag 2 september 2013

En sista runda

Jag och mina föräldrar stack till Christians ö. Det var väldigt fint där. Vi hittade en damm som var fylld med kväkande grodor. Någon speciell art.
 Sen skulle vi gå på museum. tjugo danska kronor i inträde per person. pappa hade 40. Så jag stod utanför och förbannade snubben som satt i kassan. Sista turistdagen kan man väl vara lite ödmjuk? Men icke. Pappa berättade att han sprang efter dom sen eftersom pappa missat att betala en krona.
När vi gått ett varv på ön så skulle jag bara smita in på toaletten och bad mamma och pappa hålla kameran. när jag kom ut var båda borta. Jag visste att det var en halvtimme tills båten skulle gå igen så jag gick en runda. när jag var på andra sidan ön. På en smal stig. omgärdad av små låga stengärdsgårdar möttes jag av en padda som var ute och spatserade. Jag greppade efter kameran bara för att inse att mamma fortfarande hade den. Då hörde jag ljudet av en båttuta och fick brott. Jag lubbade iväg längs ön och när jag kom ner till hamnen så såg jag hur en båt åkte runt hörnet.

Flera övernattningsalternativ han snurra i mitt huvud innan jag insåg att det var fel båt. slutet gått allting gått.











lördag 31 augusti 2013

När jag ser på film

När jag ser på film... Så här sitter jag i början av filmtittandet och sen sjunker jag ner.



tisdag 29 maj 2012

jag blir inte rik på pengar...

I går när jag skulle iväg och jobba så startade inte min bil. Batteriet var urladdat och jag ringde hem till föräldrarna. Där fick jag reda på att dom skulle ut och cykla. Utan att tänka mig för så sa jag att jag ville hänga med. För visst är det roligare att se sig om i världen än att jobba?

 Vem väljer dom här framför...
 ...det här?
 Så det var bara att skutta upp på cykeln och trampa på. Fast det fanns ju dom som tyckte att det gick lite för långsamt med cykel och tyckte att det var bättre att springa. I alla fall till en början. För man man ändå inte kan springa efter harar, katter och fåglar. Då är det ju inte så kul. Sen var det ju väldigt lång som det skulle cyklas.
Nä, då var det ju lugnare att åka. inte så ansträngande men det gick bra att se och lukta.
Efter en stund skulle det pausas. och nu började jag få en olustig känsla där bak. Tre mil på en smal sadel i fel vinkel sätter sannolikt sina spår

Och att Skåne skulle var platt stämmer ju verkligen inte. Ca hundra meter över havet och bara uppförsbacke. 
 Sen var det lite skog och ängar. Vackert och varmt
 
 Så varmt så att Fia försökte rymma. Dock hade hon inget busskort så hon fick inte åka med.
 Sen blev det förvirrat och jag undrade om vi inte skulle tagit avfarten som jag sa...
 Och så bar det av in i skogen. Där skulle mamma och pappa sätta någon form av rekord.
 Terrängtandemcykling har ju aldrig blivit någon stor gren på grund av att så få utövare överlever.
Här nedanför kan man se en ungefärlig rutt som vi cyklade. Min bak hotade med att överge mig om jag fick för mig att cykla hem sen.
Välkomstkommittén undrade ju lite vad vi sysslade med 

Jag blir inte rik på pengar men vad gör det när man får vara med om sånt här?