Helgens bravader

Jag bestämde mig för att rymma igen och sticka ut till mamma och pappa. När jag kom ut snöade det. En mil bort fanns inte tillstymmelse till snö

 I alla fall en av hundarna var road av snö. Den andra var kanske lite mer tveksam.

Jag hade ju först tänkt åka hem tidigare men när snön tyngde ner ett "träd" över vägen insåg jag att det var omöjligt att komma förbi...

 Yster och Fia tar igen sig efter promenaden.

 Men dom vill väldigt gärna vara med och dricka glögg.

 Sen när jag skulle köra hem blåste det en del.

 Med tanke på att jag för fyra år sedan hoppade med en bil över en snödriva så gick jag ut för att se hur mycket det var. Cirka en decimeter skulle jag gissa. När jag hoppade var det cirka 2 meter.

 Jag gjorde ett försök. Sakta sakta. Men bilen gled direkt ner i diket.

Så det var bara att ringa pappa och be honom bogsera. Bra där!

lat.

Eftersom jag är lat så lägger jag bara upp en länk till en annan blogg som jag skriver på. Ses så. in och kommentera. glöm inte att sprida den.

barnboksverket

Jul och nyår

Då är det nytt år och nya möjligheter.  2013 slutade i vanlig ordning i en matkavalkad och ny året börjar med miljöförstöring. 

 En sådan frukost skulle man ha varje dag.

 en liten fjäril tyckte att det var läge att läsa böcker på julaftonen.

 Insamling av mobiltelefoner. En modern jultradition.

Farmor och julklappsspelet är alltid lika roligt.

 Sen blev det Värnamo. Det var nytt, trevligt och spännande.

 Maten i växjö gick inte av för hackor heller.

 eller sällskapet.

 Jag blir hungrig bara jag ser det här.

Inga raketer men väl lite tomtebloss.

Trevligt

 Trevligt

 Tre... nåja. i bland kan det ju gå för långt.

Gott nytt år!

När jag ser på film

När jag ser på film... Så här sitter jag i början av filmtittandet och sen sjunker jag ner.

Serie

Jag tänkte att jag skulle försöka rita en serie. faktiskt vara med i en tävling där man kan vinna PENGAR!!! 

Först kändes det svårt att komma på en bra historia men sen kom jag på att jag kunde ju ta en gammal som jag redan hade. Genast satte jag mig ner och började skissa

Bet var väldigt kul och jag ville genast kasta mig över slutprodukten.

 Nu inser jag att jag måste ha ett färdig manus innan eftersom jag glömde texten när jag började tuscha.

Vi får de om jag får ihop det...

se där ja!

Tur att det inte är straffbart att blogga dåligt. För i så fall hade jag legat risigt på det. Jag har det i huvudet, inläggen men får inte ut det. Men nu så.
I dag när jag var ute och körde i ösregnet fick jag kortis i bilen så att både ljus, fläkt och vindrutetorkare slutade att fungera. Sen stukade jag foten för att avsluta arbetsdagen med att nästan trilla ner från en ställning. Ja så skar jag mig i läppen på en bit tejp. Är det så fredagen den 13:e skall vara?

Tidigare år har jag ju jobbat som glasmästare och då är fredagen den 13:e en tur dag. så jag får igen allt nu.

Fast å andra sidan så har det kanske inte precis varit någon solskensvecka. I måndags plockade jag blåbär. Det var kul. Mindre kul var att ett dussin fästingar försökte äta upp mig. Och nu har ljumsken svullnat upp och ömmar. Ja, så lämnade jag blod och så visade det sig att jag hade alldeles för lågt blodvärde. Så nu skall dom reda ut vad det är min lilla kropp försöker säga.

Man får se det så här. Det skall ju mycket till för att det skall bli sämre.

På plussidan kan ju nämnas att jag köpt ett nytt objektiv och så är jag bara en flygbiljett bort från en italienresa.

Hepp.

En dag full av överraskningar.

Jag började dagen med att jobba lite. Sen skulle jag iväg och bygga ett plank. Väl där var det ingen hemma och det fanns inget material. Eftersom jag inte tycker om att vänta så tog jag och målade om ytterdörren. Sen skulle det passas barn. Då är det ypperligt med djupa hål i gräsmattan. Då är det bara att ställa ner dom där. Som tack för besväret fick jag mat. Och den ommålade dörren bytte jag mot en lampa. 

Inte så illa det.

 Och den som pricken över i:et så fick jag en julklapp så här lagom till födelsedagen. Inte så illa det heller.
Helt enkelt en lyckad dag.

Fan kom just på att jag glömde plocka upp barnen ur hålen.. Jaja, dom tar väl ingen skada av att stå där över natten? Jag skall dit i morgon så då kan jag plocka upp dom...

Kass

Ja, jag vet att jag inte precis levt upp till förväntningarna som bloggare. Det har till och med varit så att jag har funderat på att ta bort bloggen helt och hållet. Jag har inget att komma med och inget att erbjuda. Känns det som. 

Men här kommer ett inlägg men jag lovar inte bot och bättring. Först har vi ett familjefoto. Andra gris från höger bet mig i foten i dag. Kanske dags att tvätta fötterna?

  

Vi skulle förbereda för majbålet och hade valt ut en plats men det konstiga var att bålet blev aldrig större än högen på bilden.

Det visade sig att grisarna påskpyntade i huset. Allt vi släpade dit drog dom in i huset.

När vi höll på att röja så sprang små sorkar och möss kring fötterna på oss. Även en liten kaninunge tröttnade tillslut på motorsågen och satte av i hundranitio. fast jag hade kameran med mig så blev det inga djurbilder. Som kompensation lägger jag upp den här bilden på grodägg. kan det möjligtvis vara grodpåskägg?

 Veden skulle staplas på hög. jag tog det bokstavligt och försökte stapla högen så högt det bara gick.

 Så här mycket ris blev det och man räknar bort det som grisarna stal.

Å så en sak till. Jag VET att jag är dålig på att kommentera andra bloggar och att det är det som krävs för att man själv skall få kommentarer. samtidigt vet jag att det är just kommentarer som får mig att skriva nya inlägg. 

i väntan

I väntan på ett riktigt och bra inlägg från mitt håll prövar jag lite ny design också slänger jag upp en svampig bild. 

Jag skall försöka bättra mig med inläggen...

Mobiltelefon

Jag har inte en sån där fräsig smartphone. Ingen iPhone, ingen HTC, ingen Samsung eller någon annan. Jag har en, i mobilsammanhang gammal telefon. En Sonyericsson W995 från 2009. Den trillar i bitar om jag tittar strängt på den men den fungerar, den duger till det jag använder den till. Ringa och svara.

Eftersom jag nu är väldigt teknikintresserad kan det ju tyckas konstigt att jag håller fast vid den. Det är av flera olika anledningar. Även om suget efter en ny telefon är stort så fungerar ju faktiskt den jag har.

Nu är det ju så att jag försöker hänga med på alla olika telefoner som dyker upp på marknaden. Min lillebror tycker att jag är nördig. Han frågar vad det är för vits med det om jag ändå inte har några planer på att byta.

Och här kommer anledningen.

I Här om dagen skulle jag skicka iväg ett litet paket. När jag kom fram till kassan så stod där en tant som ville hämta ut ett paket men hon fick inte eftersom hon inte visste hur man öppnade lästa sms. Herren bakom disken var inte ett dugg road av att hjälpa till. Han tyckte mest att tanten var besvärlig. 12,5 sekunder senare hade jag visat tanten smset. Expediten blev glad, kunderna i kön blev gladare men tanten, hon blev gladast av dom alla. Inte så illa det va?

På kvällen skulle jag hjälpa en bekant att byta telefon. 23,7 sekunder tog det och så blev jag bjuden på en utsökt måltid. Senare när jag stuckit hem för att lägga mig frågade grannen om hjälp med telefonen. 2,3 sekunder tog det arbetet och jag blev bjuden på ost och vin.

Inte så illa va?

Nu bär det av till Göteborg igen!! 

Trött

Så vansinnigt, gruvligt toktrött. Fem minuters sömn är alldeles för lite för den här kroppen. jag gick och la mig vid skaplig tid och försökte sova. Men benen ville inte. Det var varmt, jag kastade av mig täcket. Det kliades överallt Månen tittade in genom fönstret. Månen gick i moln. Det blåste kallt. två katter bråkade, Fiskmåsarna (Återkommer till dom senare) Skränade och skrek. Jag kollade mailen, drack vatten tog en långpromenad i rummet och ritade en teckning. Men någon sömn blev det inte. ojojoj, vad jag är trött...

Monsunmorgon

I morse när jag vaknade kände jag mig som ett gammalt ånglok. Utan ånga då. Dessutom föll det rengndroppar stora dom ponnyhästar utanför. Spännande att gå 2 km i ösregn? Utan paraply. Men när det var tid att gå så lättade regnet tillfällig. Med raska steg traskade jag till jobbet samtidigt som jag funderade på vad jag kunde glömt. När jag klivit över tröskeln kom jag på att jag glömt matlådan. Nu var det dessvärre inte tröskeln hemma utan den på jobbet. Vad göra? Utan att ta en diskussion med mig själv gick jag hem och hämtade matlådan. Tur att jag har ett så bra jobb.

Återköp?

Faust. Faust var en snubbe som utan att veta bättre sålde sin själ till djävulen. Man kan ju tycka att det var en aningens oförsiktigt. Inte hade väl du gjort något så klumpigt? Eller?
Jag skall minsann tala om att det är lättare än vad man kan tro.

Faust låter nästa som fast.

När jag jobbade som målare fick jag lära mig en sak. Att jag inte var vatten värd. det spelade ingen roll hur mycket man slet eller ställde upp för kom det någon som kunde göra jobbet billigare så så kastades man bort snabbare än ett par skitiga kalsonger. Klart att jag blev lite förvirrad och förkrossad. Jag försöker ju alltid göra mitt bästa. Det var många i min omgivning som sa att jag skulle gå med i facket. Måleriförbundet skulle minsann hjälpa mig (Efter att jag skrivit på ett kontrakt och så länge jag betalade en fet summa i månaden)
Vad gör man i ett sådant läge? Jag skrev på kontraktet. En tid senare fick jag tillbaka jobbet. Självklart har jag inga bevis på att det har med facket att göra. Jag antar bara.

Ett år senare så var det dags igen för "kalsongbyte" den här gången visste jag ju vad jag skulle göra. Jag ringde till facket och beklagade mig. Dom skulle återkomma och plötsligt stod jag där utan jobb. inte ett jobb från herrarna som tidigare så flitigt hytt mot näven.

Utan jobb blir det ganska så svårt att betala den höga avgiften (Jag undrar vad den går till?(hålla värmen kanske...))
Men några få undantag har jag inte hållit i en pensel sen januari så jag tänke att det kanske kunde vara läge att lämna förbundet (med djävulen). Något som tydligen inte var så lätt. För det första så kunde man inte göra det i telefon. Någon annan kunde ju göra det i mitt namn. Har svårt att tänka mig att någon skulle gå ur facket i mitt namn. Vem skulle vilja spara pengar åt mig? Nåja, dom skickade hem ett papper som jag skulle fylla i. Som om inte någon annan skulle klara av att fylla i det...
Som om det inte var besvärligt nog så tar det ett HALVÅR innan man blir utsläppt.
okay. Lite matematik på det. Avgiften är på ca 500:- i månaden på ett halvår går det 6 månader vilket skulle innebära att jag i princip kastar bort 3000:-

3000:- är väl inget för en arbetslös?

Så vad har jag lärt mig? Jo, hur man än vänder och vrider på det hela blir man lurad och blåst. Precis som Faust

Inte helt alldeles lätt...

Den 24 juni skulle jag åka ner och fira midsommar med mina föräldrar. Med en viss misstänksamhet gav jag mig av. Tidigare kollektivresor hade blivit både jobbiga, otrevliga och dyra. Jag vaknade kl fyra och gav min ner till göteborgs centralstation. Där löste jag en biljett efter att jag nograt försäkrat mig att det var rätt. Jag både dubbelkollade och trippelkollade. Tågresan gick bra, utan några som hellst missöden (vad jag minns) Slutstationen var lunds central där jag skulle byta till buss. Trött och hungrig ställer jag mig vid hållplatsen och väntar. Det gjorde även 133 478 andra människor. Inte kunde jag ana att alla dom skulle på samma buss om jag. När jag såg den pulserande blodådran i busschaufförens tinning började jag, som alla andra att tränga mig. Först fick jag upp ena foten på trapsteget och sedan den andra. Jag var på bussen och biljetten som jag redan löst viftade jag framför den högröda chaufförens ansikte. Det hjälpte inte. Jag fick kliva av ivrigt påhejad av den ilskna folkmobben bakom.
Jag är en snäll kille så jag gick in på recesentret för att be om hjälp, jag hade ju trotts allt biljett hela vägen.

Senare insåg jag att dom bakom mig inte var lika snälla och förmodligen slagit ner den stackars busschauffören och kapat bussen för jag var den enda som var inne på resecentret.
Jag frågade dom hur jag skulle lösa det hela. Till svar fick jag att det gick en buss om två och en halv timme. Midsommar och sitta i Lund på stationen. Hur kul är det? Allternativet var att ta en taxi. Så det gjorde jag.
959 kronor senare var jag framme i Simrishamn och kunde fira midsommar. Men nu slutar ju så klart inte problemen där.

Väl tillbaka ringde jag till Skånetrafiken och fick förklara det hela. Med spelad medkäsla så lovade damen att hon skulle skicka en liten blankett som jjag sen skulle fylla i och på så vis få tillbaka mina pengar. Några dagar senare trillade det ner två stycken röda reklamationsblanketter. För att inget skulle bli fel ringde jag till skånetrafiken och frågade hur jag skulle fylla i dom. Till svar fick jag att jag inte alls skulle fylla i dom efterso det var fel. Jag skulle ju ha den vita vilket han lovade att han skulle skicka med en gång.
En vecka senare ringde jag till skånetrafiken och bad om dom vita blanketterna. I dag kom dom och för säkerhets skull så ringde jag till skånetrafiken och frågade hur jag skulle fylla i dom. Nu är dom ifyllda och ivägskickade.

I dag är det den 13 juli. Den 24 juni skulle jag åkt med skånetrafiken men fick ta taxi. I fortsättningen blir det bil.