Jag har grunnat på det här inlägget sen det inträffade men vet inte hur jag skall vinkla det. Jag vet inte alls hur jag skall lägga upp det och i mitt huvud ligger där just nu trettio olika versioner. Den här som jag plitar ner är inte en av dom.
I dag, på eftermiddagen bestämde vi oss för att ta en liten kafferast. Dom inblandade var utan att avslöja några namn: Jag, chefen och glasmästaren.
Vi gled in i fikarummet och hällde upp varsin kopp kaffe. efter en liten stund kom det kunder till glasmästaren så att han fick gå ut på verkstaden. Strax efter kommer chefen på att han skall göra något och går in på sitt kontor. Jag sitter kvar och njuter av mitt kaffe.
Följande hör jag enbart.
Chefen: Vad i? Det är en mus i faxen!
Glasmästaren: Va?
Chefen: Han har kissat på ett papper. Slå ihjäl honom.
Glasmästaren: Var är han?
Chefen: Han springer där.
Jag hör buller och bonk av två vuxna karlar som försöker trampa ihjäl en mus. Plötsligt slår dörren in till fikarummet igen. Jag hör glasmästaren utanför.
-Han är där inne! Slå ihjäl honom.
Jag svarar att det kan han göra själv. jag dricker kaffe.
Då öppnas dörren lite på glänt och glasmästaren sticker in sitt huvud.
Glasmästaren: (märkbart skärrad) Du får göra det jag kan inte... Jag är... Jag är djurvän ut i fingertopparna!
Tyvärr är det så att har dom väl kommit in så går det inte snacka dom tillrätta. så snabbt och lätt skickade jag den lilla kraken till mushimlen. När Jakten var över och bytet fält kom chefen och glasmästaren in i rummet och förklarade att dom var djurvänner så det var därför dom inte hade gjort det. För att verkligen understryka att det inte hade med någon rädsla att göra förklarade dom att deras fruar var rädda för både möss och spindlar. Men inte dom.
Så här i efterhand har min hjärna illustrerat det hela med att chefen står uppe på en stol inne på kontoret och glasmästaren jagar "odjuret" med en kvast.
Och till alla ni som tycker att jag är alldeles för mjuk som bakar och pysslar med växter. Jag kan vara en rå jäkel också...
Du sa säkert till musen att han skulle ligga ner o spela död. Du ÄR och FÖRBLIR en mjukis Johannes
SvaraRadera