nu igen!

 Jag skrev om slumpen i det här inlägget.

Nu var det dags igen. Jag satt och kollade på "The Impossible" och läste samtidigt på Aftonbladet.

Nu är det allvar!

I bland kan jag fundera lite över livet. Det är så mycket som känns svårt och så mycket jag inte har koll på. Framförallt ekonomi. Jag vet att jag emellanåt får in mer pengar än vad som går ut. fast jag har ingen koll på hur mycket. Jag vet inte vad jag har för försäkringar eller om mina fonder går bra. om mitt mobilabonnemang är bra eller om jag köper bra och billig mat. Jag känner emellanåt att jag har noll koll och får då lite panik. Det känns som om strömmen med räkningar aldrig tycks ta slut eller minska utan snarare öka. Men inflödet sinar. Jag jobbar alldeles för lite och borde jobba mycket mer.
När allt känns jobbigt och svårt brukar jag tänka så här: Jag är 30 år nu. Jag har överlevt på egen hand i allafall i 5 år. Jag begriper inte hur men jag har klarat mig. Ett år som egenföretagare och jag har inte kronofogden efter mig än. Då bör jag ju klara mig nu också.

Visst förändras livet och tillvaron blir dyrare. Just nu känns det bra och riktigt. Känns som om jag plötsligt har en riktning i livet. Skrämmande men härligt.

Några inlägg till

Jodå några till blir det men sen är det nog slut. Känns liksom som ett avslutat kapitel i mitt liv. För den här gången. Men några inlägg till blir det i alla fall.

Inte för att skryta...

En annan är tydligen lite poppis;-)  Anledningen? Jag hade lagt upp en massa foton. Tänkte att folk skulle hjälpa mig att skilja bra från dåliga men alla gillade nästan alla.

utställning

Som rysk roulette...

Jag fick en tandkräm av min syster. En såndär utan konstigheter i. Tänkte att det kunde vara kul att prova. Jag menar vad är det värsta som kan hända? att tänderna trillar ut? 

Nu är det ju så att tuben ser ju inte ut som en tandkrämstub precis. konsistensen är inte heller precis tandkrämslik. Inget skum och inget lödder. Dessutom smakar den inte tandkräm heller. Så då är frågan. spelar det någon roll vilken av tuberna jag tar?

För länge, länge sen

För två år sedan när jag bodde i Göteborg så ritade jag en liten barnbok. Sen har jag velat fram och tillbaka hur jag skulle göra med den men så tillslut tryckte jag upp tio exemplar av den. Efterfrågan var helt enorm och jag blev jättepeppad på att skriva uppföljaren. Men med så mycket annat är det lätt att det bara blir snack och så händer det inget. Men här har jag i alla fall börjat.

Jag har även "stenen som vill ut på äventyr" och "den mörka och hemska historien om siv" jag hoppas att alla historier blir av.

En felbedömning

Som jag skrivit tidigare om så har jag haft en dröm om att min lilla barnbok "musen och grodan" Skulle bli verklighet. Det var ju trots allt ett litet kliv att ta. En hel del pengar som skulle satsas. När jag sen satt där vid beställknappen och skulle välja antal tänkte jag att 10 exemplar skulle bli ganska så lagom. Tänk så fel jag hade. 40 exemplar hade nog varit närmare verkligheten. Vansinnigt kul och nu är jag så grymt sugen på att göra uppföljarna. Det skulle jag kunna börja med en gång men jag har inte pengar till att trycka upp nya.
På tal om att trycka upp nya så kan man ju undra varför jag inte trycker upp fler av första delen och svaret är enkelt. Materialet ligger på datorn och den är sönder.
Jag har äver gjort en annan felbedömning. Hoppas att den också löser sig så småningom.

Där det händer...

I går skulle jag boka en tvättid. Jag tassade ner till tvättstugan och kollade så att det var ledigt och så skrev jag upp mig på listan. För att vara säker så skulle jag sätta en påminnelse på mobilen samtidigt som jag styrde mina fötter mot hemmets trygga vrå. Då hör jag att någon kommer tassade i korridoren på andra sidan dörren. Frågan är då. Skall jag öppna dörren och kanske slå ner någon som är på väg förbi.
Längre än så kom jag inte i mina funderingar innan dörren öppnades och ett par löständer flög in. Ja tanten, ägaren till dom var ganska så snabbt efter dom. Hon hade blivit så rädd så att hon tappade sina löständer. Pinsamt? För mig då.

I dag när jag gick ner för att tvätta så var ju så klart  maskinen upptagen. Jag är ju inte precis den som blir skogstokig utan gick upp till mig. Den här gången utan att skrämma ihjäl en löstandsprydd dam.

När jag lite senare gick ner igen så var maskinen klar men inte tömd. Där nere, i tvättstugan fanns en annan tant med en svart leverfläck på kinden som jag bara inte kunde sluta att stirra på. Jag lyckades för övrigt skrämma henne också. När hon lugnat ner sig förklarade jag mitt förehavande varpå hon utbrast att det säkert var en såndär jävla invandrare så tvättade. Dom tvättade alltid en massa konstiga saker. Jag försökte släta över det och tänkte bara ta och hänga upp det som var där så att jag kunde tvätta det jag skulle.
I tvättmaskinen låg presenning. Jo det är ju konstigt att tvätta en sån i tvättmaskin. När jag hängde upp den såg jag att den var alldeles blodig. Nu börjar det bli konstigt

Tant nummer tre kom det i tvättstugan och skulle så klart berätta hela sitt liv för mig. Efter mycket om och men lyckades jag smitta ifrån dom två sällskapssjuka damerna och ta mig in i mitt hem.

Jag skall nog aldrig mer tvätta.

Hemligt meddelandet.

Sitter och åker tåg. Och såg precis det här. Är det ett hemligt meddelande?

Höjd standard.

Jag vet inte riktigt vad som menas med det. Men nu har dom i alla fall bytt vattenrören i lägenheten. Så nu Har jag rör kors och tvärs i lägenheten, Vattnet går inte att dricka. Varmvattnet är lika varmt som kallvattnet och det är inte alls varmt. Numera måste jag stänga av vattnet UNDER diskhon istället för vid kranen.
Förmodligen är det inte det dom menar. Det måste vara höjningen med 5 procent på avgiften som menas. Eller hur.