I går gick jag och strosade på jobbet. det fanns inte så vansinnigt mycket att göra. Då kom chefen in, som varit ute. Han frågade om jag kunde täta ett skyltfönster på färgaffären som blivit inslagen. självklart kunde jag det och frågade hur stort hålet var. 50x50 cm trodde han. Eftersom jag känner mig chef så pass bra så skar jag till två glasbitar på 80X90 cm istället och lastade bilen och körde dig. väl där nere så visade det sig att hålet var 90x140 cm! men det gjorde inte så mycket för jag fick ändå inte göra något eftersom polisens tekniker skulle dit. Den snälla tanten i färgaffären bjöd på kaffe medans jag väntade.
1 timme senare har poliserna fortfarande inte hittat dit och chefen ringer och fråga och jag kan dra loss en kollega som kört fast i snön. Självklart kunde jag det och frågade om jag behövde snöskyffel och bokserlina. Det trodde han inte så jag körde hem och hämtade snöskyffel och bogsering. När jag dragit upp bilen så åkte jag ner till färgaren igen. Polisen hade fortfarande inte visat sig så det var bara att bege sig till firman igen. När jag precis kommit igång med det jag egentligen skulle göra så ringde dom från färgaffären och sa att polisen varit där.
Så det var bara att på ytt lasta bilen och köra dit. Precis när jag silliconat kring hålet och tryckt dit lappen så talade en anställd i butiken om att polisen ville ha en liten bit som det var blod på. Det var bara att riva ner min lappning och skära av den lilla biten. Jag tror nog att det var mer spår efter mig än efter tjuven sen när jag var klar men lite CSI feeling fick jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar