Hildas inlägg fick mig att tänka på när jag flyttade till min lägenhet. Jag minns att det var alldeles tyst och jag minns att jag var livrädd för att ge ljud ifrån mig som skulle kunna reta upp grannarna. jag kopplade bort högtalarna när jag lyssnade på musik och hade dubbla strumpor på mig när jag tassade omkring inne i lägenheten. Jag minns även att jag hade en granne som lekte flykten från alcatraz under dagarna och på kvällarna roade han sig med att hänga upp tavlor med Bobcat och Slagborr. Jag funderar så här i efterhand hur det gick för honom för nu är det tyst. Blev han klar? grävde han sig ut ur ytterväggen och föll ner i buskarna nedanför? Var det någon som bjud honom på arsenikspetsat kaffe? Det enda Jag hör nu för tiden är en granne som skrattar. Jag undrar om det finns något samband...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar