tisdag 1 maj 2012

Som en pigg nittioåring

När jag var "ung" så hände det att jag cyklade. I runda slängar så handlade det om två mil om dagen. I bland mer. Nu på "äldre" dar så har jag blivit mentalt lönnfet. Nu skall det tilläggas att jag är ganska så nöjd med mig min kropp. Den fungerar som den skall och det är ju det viktigaste. MEN i dag tog jag och premiärcyklade. Nu handlade det inte om en eller två mil utan en (1) kilometer. Jag trodde att jag skulle dö. Benen var på väg att gå av. det svartnade för ögonen och jag fick blodsmak i munnen. Nåja, nu överdriver jag ju så klart. Men min kondition är INTE okay. Den får inte godkänt av mig (eller någon annan)
Så nu blir det till att cykla lite oftare. Så nu skall jag lägga mig ner och dö lite grann. Jag får ingen luft.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar