Plopp sa solen

Så var det då soluppgången. Jag trampade ner till stranden kl 04:20 med kameran över axeln och kaffet på pakethållaren. väl på plats fick jag, tillsammans med en yr och morgontrött häger se hur himlen skiftade färg. Vackert var det men fy vad kallt, och blåsigt. plötsligt var hägern borta och det var ljust. ingen sol hade dykt upp. Den skulle visat sig kvart över fem och nu var klockan nästan halv. Jaja, alla har väl rätt till att försova sig tänkte jag. Har man kommit upp i tid varenda morgon i 4,6 miljarder år så har man kanske rätt att försova sig ett par minuter. Jag brände av dom sista bilderna på minneskortet innan jag skulle packa ihop. Då ser jag en liten, liten prick kika fram över horisonten. vips var solen uppe och jag hade bränt ut mina ögon. aj, vad snabbt det gick. men fint var det.