Nu på morgonen när jag vaknade så såg jag att det var tjock dimma ute. En sån där dimma som är så tjock så att man skulle kunna hänga en tavla i den. Jag vet inte varför man skulle göra något sådant men jag tyckte att det var en bra illustration på hur tjock dimman är.
Hur som helst så fick det mig att tänka på en gammal kompis norrifrån (kristianstadstrakterna) Av någon outgrundlig anledning så lyckades han alltid att komma ner hit just när det låg en sådan här dimma. Och jag hade väldigt svårt att förklara att det inte alltid var dimma här.
Vid ett tillfälle så var vi och ett par andra kompisar från Värmland på väg ner hit på vägen ner förklarade han för dom att där jag bodde så hade man inte plogbilar som plogade undan snön utan här nere fanns det dimmbilar som gjorde små gångar i dimman så att folk kunde ta sig fram. Jag försökte förklara att så var det minsann inte alls och påpekade att det var alldeles klart ute.
Utanför bilen syntes inte ett moln på himmelen och solen sken. Men när vi närmade oss Simrishamn så var det som om vi kört ner i ett glas mjölk. Över hela Österlen låg dimman som ett tjockt duntäcke.
Flera dagar senare så fick jag ett mail från en av kompisarna. Denne hade varit inne och kollat på Google earth. och hur ser satelitbilden ut då? Jo, en lina av vit dimma täcker simrishamn.
Hela historien är påhittad men jag kom och tänka på det nu när det är dimma...
va? ljuger du?
SvaraRaderaNä, jag hittar på. Men kolla google earth...
SvaraRadera